Brev till tomten - del 1

Att skriva önskelistor till Tomten har inte riktigt samma charm som för ca 20 år sedan, kanske blev besvikelsen för stor att man aldrig fick den där ponnyn. Med åldern blir önskningarna lite mer modesta, fantasin lite sämre kanske. Skrivbordstillbehörsfetischisten som bor i mig skulle dock bli ytterst tillfredsställd med ett litet hårt paket innehållande tejphållaren Elvis. Sedan önskar jag mig bara ett kontor där Elvis och jag kan leka...

Häxprocesser och ansvarstagande

Katastrofkommissionen har kommit med sin slutrapport, snabbversionen lyder väl ungefär: ytterst var det Göran Perssons fel och det var Laila Freivalds fel. Förslaget från Katastrofkommissionen är att man inrättar en krisenhet.

Många menar att Laila Freivalds borde ta sitt ansvar och avgå. Hur kan det vara att ta sitt ansvar genom att avgå? Att avgå är ju tvärtom att inte ta ansvar. Det är att erkänna misslyckande, eventuell inkompetens och lämna över till någon annan lösa problem man själv borde hantera. Mycket kunde ha fungerat mycket bättre, även om man kan kanske bör hålla i åtanke att kriser och katastrofer per definition är svåra att värja sig mot och hantera. Löser vi några problem med att Freivalds avgår? Är det att ta ansvar för något som faktiskt redan är för sent?

Carl B Hamilton argumenterar så utmärkt som det bara går i sitt nyhetsbrev Hamiltons blandning för att oppositionen lägger ett misstroendevotum och det är kanske det bästa sättet att utkräva ansvar i efterhand, men man märker även av Hamiltons argumentation att det hela blir lite bakvänt: "Om oppositionen efter en så noga utredd, unik och tydlig kritik som den medborgarkommissionen framfört inte skulle framlägga en misstroendeförklaring, när skall då en opposition i Sverige någonsin göra detta? " Att i en formell ordning utkräva ansvar blir en negativ valhandling, antingen genom misstroendevotum eller vart fjärde år i de allmänna valen. Borde inte kravet istället vara att avkräva Persson och Freivalds en organisation på SB och UD som kan hantera kriser? Istället för att kräva hämnd och häxprocesser. Tror vi att de är inkompetenta till detta så får vi avsätta dem, men då handlar det inte om låta dem ta sitt ansvar, det handlar om att frånta ta dem ansvar vi anser att de inte behärskar. Visst lägg gärna ett misstroendevotum, när om inte nu? Men hur menar man man att det kan kopplas till ansvarstagande?

Kjell Höglund inleder låten Häxprocess så här:
"Det är så lätt att hitta syndabockar om man vill
och fastän häxprocesser hörde gångna tider till
så har vi inte glömt principen, den är alltför bra
den kommer väl till pass när det är något vi vill ha"

Vad är det vi vill ha egentligen? Att tsunamin aldrig skulle ha ägt rum? En parlamentarisk kris i lite lagom tid innan valet? Att någon ska bära hundhuvudet och säga "Det var mitt fel"?

Jag kan inte tänka mig annat att än att det finns ett antal tjänstemän och ministrar på SB och UD som djupt ångrar saker man gjorde och saker man inte gjorde under tsunamikatastrofen. Aldrig kommer de väl att sluta att ångra sig?

Jag vill ha en bra krisberedskap på regeringskansliet. Blir krisberedskapen bättre av att Freivalds eller Persson avgår? Jag tror inte det och det känns futtigt i sammanhanget.