26 januari 2009

Svårsmält


Så har vi börjar vårt smått oväntade projekt. Boken har landat och jag och pappa mustaschen har börjat läsa. Det är ju ingen sidvändare direkt och för tillfället känns inte läsning om en självömkande morsgris som någon direkt sund sysselsättning. Men jag ska inte vara den som ger mig, nähä då.
När jag går in på adlibris och söker på Swanns värld står det att dom som köpt den här boken också har köpt... Ta Da! På spaning efter den tid som flytt del 2, 3, 4, 5.... och 6. Quelle surprise!
Undrar hur många olästa proustar det står i bokhyllorna runt om i världen. De där goda oinfriade ambitionerna, eller de där skrytböckerna.
Jag ska verkligen läsa, men undrar förstås lite ängsligt vad jag ska göra om jag mot all förmodan skulle tycka att det inte är särskilt bra. Det kanske är karaktärsdanande ialla fall.

3 kommentarer:

Martin Tollén sa...

Min mest belästa gymnasieklasskamrat hade som princip att efter 50 sidor (eller 20, eller 30 eller vad det nu var) bestämma sig för om han tyckte boken var bra eller inte. Om han inte tyckte det fortsatta han inte att plåga sig utan började på en ny bok istället. Men jag kanske misstolkade ditt blogginlägg; det var kanske inte en ursäkt för att sluta läsa du efterlyste??

Anna Larsson sa...

Nej. Jag ska läsa. Min läsecirkelkamrat är uppe i 50 sidor och läser med behållning så det finns gott hopp om att äpplet inte faller långt från päronträdet. :)

linlasj sa...

MIn sambo läser första meningen...om den inte fängslar henne så...bort bort.