Den enda skivan du behöver köpa i år är 29 minuter och 41 sekunder lång. Nä, några fler skivor bör det väl bli men Frida Hyvönens Until Death comes bör absolut finnas med i urvalet. Vill man läsa mer om FH:s bakgrund kan man göra det här, som allmän beskrivning nöjer jag mig med att säga musiken tillmestadels består av sång och piano, hon dessutom den enda utomstående(hittills) som The Concretes givit ut på sitt eget skivbolag Licking Fingers. Varför då en denna hyllning till FH? Jag vill börja med att säga att jag försöker att låta bli att pracka på andra människor musik. (Den främsta anledningen till det är att det är en företeelse som oftast brukar ske i samband med fester, när folk mest av allt bara vill sitta och snacka poppar det upp någon utrymmeskrävande rockkille som kräver absolut tystnad under Satrianis tre-minuters gitarrsolo. Ett tämligen asocialt och dominerande beteende, alltså. Men här kan jag skriva - och den som vill läsa, so back to business med påprackandet.) Jag tycker man köpa FH:s skiva och lyssna på den, många gånger, för att det är grymt bra texter. Musiken är också bra och fungerar framförallt väldigt fint med texterna. Det är mycket igenkänning, vare sig man varit där eller inte: you said you were a poet, man your poetry wasn´t obvious to me when you said I had the Stuff to drive you wild" (ur Once I Was a Serene Teenaged Child). När den tilltänkte först ska visa sig intellektuell som fan, sedan kommer jordens klyscha.. Finns inte igenkänningen så måste man ändå beundra förmågan att frammana bilder ur texterna: "One day I wasn´t drunk and the sun was shining straight" (ur The Modern). Hade jag varit med om detta skulle detta onekligen varit den renaste och klaraste dagen i mitt liv (alltså, jag är oftast nykter när jag vaknar men
ni förstår vad jag menar). Att låten sedan fortsätter med att hon gör honom gravid är bara bonus. Slutligen är bitterheten i You Never Got Me Right svårslagen. Först är tonläget bara plågsamt, men när man lyssnar på texten inser man att tonläget bara kan vara på ett sätt. Detta skulle kunna pågå nästan hur länge som helst... Kulturrådet har sponsrat utgivningen, till er som händelsevis skulle vara mot offentlig finansiering av kulturen - jag är glad att inte ni får bestämma, då hade kanske denna musikupplevelse aldrig nått mina öron..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar