31 mars 2011

kortblogg om detta med hälsokontroller

Ibland hör jag synpunkten om att vårdcentralerna borde tillhandahålla hälsokontroller åt alla. Jag tycker det är fel.

Jag tycker den gemensamt finansierade vården ska tillhandahållas efter behov. Är man sjuk så egenvårdar man sig. Är man för sjuk för det så uppsöker man vården. De allra flesta av oss är kapabla att avgöra när jag är frisk och när jag är sjuk. Det hänger också ihop med det ansvaret man själv har för sin hälsa.

Det betyder inte att Jag är helt emot hälsokontroller. Det kan t ex vara befogat att överväga för den äldsta delen av befolkningen. Eller andra grupper eller patientgrupper som man har anledning att tro har svårt att ta ansvar för sin egen hälsa.

Men hälsokontroller ska inte vara en generell rättighet man har. Vi ska vara aktsamma om vara gemensamma resurser. Och vi ska inte frånta människor ansvaret och förmågan att själv känna efter om jag är sjuk eller frisk.
Published with Blogger-droid v1.6.5

27 mars 2011

Lite länkar

Trodde att jag idag skulle blogga lite om mina funderingar över den här kongressen, men gårdagens trevligheter tar ut sin rätt. Jag väljer istället att länka till några av mina kloka delegationsvänner som gjort superbra inlägg igår och i förrgår.

Mats Johansson
Kikki Liljeblad
Teresa Carvalho

Jag hoppas förstås att kunna återkomma och utveckla de tankar som jag förde fram i mitt anförande igår. Bland annat...

[UPPDATERAD] och glöm inte Anders Härnbro!

26 mars 2011

Och här kommer den oklippta versionen....

Jag hann inte.... Här kommer HELA mitt anförande på partikongressen:

När jag skrev mitt tal tänkte jag, kanske inte blir överens med alla. Min utgångspunkt är ialla fall hur blir vi ett relevant parti för fler?


Det finns frågor som jag tycker vi kan sluta prata om nu. Jag är för min del färdigpratad angående om det OK eller inte med valfrihet. Vi måste ta nästa steg och prata om innehållet i valfrihet – hur skapas meningsfulla val i offentlig verksamhet hur får en meningsfull mångfald.


Det handlar inte om att vara kund på en marknad utan det handlar om en aktiv delaktig brukare som också har god kunskap och känsla för vad den behöver.


Socialdemokratisk valfrihet grundar sig i valfrihet som inte drabbar någon annan.


En annan sak som vi rimligen har pratat färdigt om. Vi kommer att fortsätta att ha privata utförare i offentligsektor. Skattemedel kommer att gå till vinster i privata företag.


Vi skulle inte klara oss en dag på stadsbyggnadskontoret i Norrköping där jag jobbar till vardags utan de privata företag vi köper tjänster av.


Jag vet att östgötarna fått en bättre vård och vård i tid med hjälp av privata vårdföretag.

Jag tycker vi ska vara tydliga med att inte slarva med skattebetalarnas pengar – oavsett var de används i den gemensamt finansierade välfärden.


Vi behöver bli bättre beställare, tydligare kravställare – med medborgarens bästa i fokus.


Vad vill jag prata om då?


Jag tycker att Nystart för tillväxt och rättvisa är en fantastiskt bra utgångspunkt för den här extrakongressen. Vi har en bra politik för rättvisa och det måste vi fortsätta ha. Vi måste vässa vår politik för utveckling. Det måste finnas ett välstånd att fördela, vi måste bli relevanta för fler.

Vi behöver en socialdemokratisk politik för framgång.


Frihet och frigörelseprojektet ser olika ut för olika människor.


Vi behöver en skolpolitik som tryggar de står i ösregn – för att tala med Håkan Juholt. Vi behöver likaväl en utmanande, relevant och rolig skolgång för de högpresterande studiebegåvningar. Den solidariska individualistiska föräldern ska känna sig trygg i att det finns en socialdemokratisk skolpolitik för alla ungar.


Vi behöver spetsa politiken för näringsliv och tillväxt. Innovationer och utvecklingskraft i vården är extra viktig för mig. Här finns gott utrymme för nyföretagande.


Av 100 idéer från förra året som kom fram i östgötalandstinget förra året kom 80% från kvinnor.

Hur kan vi få dessa kvinnor att omsätta sina idéer i praktiskt användning, starta och driva företag, våga pröva vingarna. Kan de här idéerna omsättas i praktiken förbättrar vi vården och bidrar till ökad tillväxt och företagande i Östergötland.


Socialdemokraterna står på 3 ben – frihet, jämlikhet och solidaritet. De hänger ihop, förutsätter och stöjder varandra. Lått oss stärka och spetsa till frihetsbenet.


För övrigt anser jag att tågen behöver gå och komma fram i tid och jag vill ha betald friskvårdstimme på jobbet.

13 mars 2011

Socialdemokraterna är inte Banverket - låt oss föra en politik för framgång!

Hemkommen från delegationsträffen där vi gått igenom diverse inför kongressen. När det gäller politiken så ska ju inga beslut tas, vilket istället ger ett stort utrymme för egna diskussioner och initiativ då delegationslinje inte blir lika relevant.

Jag har ganska stora förhoppningar på att den här kongressen kan fungera som avstamp för viktiga diskussioner i vårt parti om var vi står idag och vart vi vill. Några av mina reflexioner när jag läser kongresshandlingarna från partistyrelsen:

* Lägg större tyngd vid näringslivspolitik, tillväxt och företagande. Visst är en jobbpolitik jätteviktig men vi måste ha en minst lika livfull diskussion om hur vi får igång fler företag och vilka framtidsnäringar vi ser framför oss. Annars blir det inga nya jobb. Vad blir politikens roll?

* Släpp moraliserandet kring symbolfrågorna. Jag har tidigare skrivit om hur jag tycker att RUT-diskussionen blir en slags indikator för vårt parti. Vi kan inte hamna på defensiven när det gäller frågor som handlar hur en stor och viktig väljargrupp som absolut kan dela våra värderingar och rösta på oss ska få livet att gå ihop. Vi får ibland samma problem när vi pratar om vinster i vården tycker jag.

* "Bra golv - inga tak" skriver Arenagruppen i sin efter Primegate utskällda men mycket tänkvärda valanalys. Ingen ska lämnas efter men vi måste också bejaka människors vilja och möjligheter till karriär och klassresa. I valet upplevde jag att vi var jätteduktiga på att beskriva hur vi ville ta hand om människor när det gått dåligt. Och det är viktigt. Men så mycket oftare går det bra och vi behöver ha en politik för framgång. Mona Sahlins ansats med Möjligheternas land var ett steg i den riktningen, men lyfte som bekant inte riktigt som den skulle. Skolan är ett tydligt område för detta tycker jag, vi ska inte bara ha en skola i världsklass för de som har det svårt - utan också för de som är högpresterande i skolan. Det kan inte stå i motsats till varandra.

* Tydliggör politikens handlingsutrymme och hur vi vill att det ska se ut. Idag upplever många kommun- och landstingspolitiker hur vi alltför ofta får sätta medborgaren bästa i andra rummet och diverse juridiska regler i första rummet. Det här går hand i hand med att vi måste bli tydligare i vår politik mot EU-nivån som ibland skapar dessa snubbeltrådar. Statsstödsregler begränsar liksom en del upphandlingsregler. Det kan inte bara vara ett faktum att förhålla sig till.

Jag tänker att jag ska sluta uttrycka mig så mycket i termer av vänster-höger när det gäller socialdemokratisk diskussion. Men jag tycker att vi har en ganska välutvecklad politik när det gäller kontrastfrågor gentemot borgarna - alltså klassiska vänsterfrågor i form av rättvisa och jämlikhet. Vad jag tycker vi behöver bli tydligare i är en politik för framgång.

Hörde en gång någon säga att Banverket inte planerade för framgång - dvs att resandet faktiskt skulle öka på spåren. Nu står vi här med facit i hand och akuta kapacitetsproblem. Samma sak kan jag ibland känna med socialdemokratisk politik. Sverige har i många avseenden lyckats, många har det väldigt bra. Socialdemokraterna har stor del i detta. Nu måste vi också ha en tydlig politik för det.

Guilty by association?

Vi har så äntligen fått en partiledarkandidat i Håkan Juholt. Tre utmärkande drag har diskuterats hos Håkan Juholt. Hans mustasch, hans ensamvarg-mentalitet och hans påstådda vänster-profil. De två tidigare kan lämnas därhän men de ganska stora förväntningar om att partiet nu ska göra en tydlig vänstersväng behöver diskuteras.

Precis som Mikael Damberg framställdes som väldigt höger - vilket jag menar också blev hans fall, pågår nu en diskussion i såväl vanlig media som på facebook och twitter om Juholt där det tycks råda en enighet om att partiet med Juholt i spetsen kommer att gå till vänster.

Jag har sagt det förr och frågan är beforskad av andra - kännetecknande för socialdemokratin är att framgångsrikt anpassa sig till nya förhållanden. Vi ska vara tydliga i våra värderingar samtidigt som vi ska vara pragmatiska i vår politik med vad som faktiskt fungerar och se och erkänna en välmående medelklass vardagspusslande och funderingar. För socialdemokraterna i Linköping vore en ensidigt vänstersväng förödande - vilket Martin Tollén på ett tydligt sätt visar
i en del av det valanalysarbete som nu pågår hos socialdemokraterna i Linköping.

Jag får erkänna att precis som jag inte kände till Mikael Dambergs politiska profil i någon större utsträckning så känner jag inte till Håkan Juholts. Däremot så tror jag att Juholt kommer att ha ett betydligt bättre utgångsläge om vi ska starta en förnyelsearbete av vår politik. Fler kommer känna sig trygga och hörda. Det kan faktiskt vara så Juholt kommer att ha ett större manöverutrymme än vad Damberg någonsin skulle ha fått.

Idag ska jag läsa på "kongresshandlingarna" som är indelade i tre kapitel - omvärldsanalys, politik och parti. Bra struktur - alla tre behöver diskuteras. Vi är några socialdemokrater som valts till kongressombud och som har ansvaret att påtala vikten av en fortsatt diskussion om vart vi ska - och varför. Kalla det förnyelse, eller kalla det för traditionellt socialdemokratiskt förhållningssätt. Och läs Peter Wolodarskys utmärkta ledare i DN idag som ger en snabbkurs i socialdemokraternas historia de senaste 20 - 25 åren.

04 mars 2011

Flera bollar i luften?

Då är rösterna räknade och jag har blivit kongressombud! Himla glad över det, det ska bli roligt och spännande. Partiledarfrågan är fortsatt het, lyssnade nyss på en partivän som vill ha en öppnare process.

Det är ju bara att konstatera att vi fått den process vi har tycker jag. Med största sannolikhet finns bara en kandidat att ta ställning till på kongressen. Den som vunnit gehör hos valberedningen och distrikten. Och jag tänker så här, att ska vi ändra på detta så får vi börja på hemmaplan i det lilla. Nerifrån och upp. Så det skulle kunna bli en spännande tid i partiet framöver med många nya grepp i demokratiskt praktiserande.

Jag har tidigare deklarerat att jag vill åka på partikongress som ombud för att delta i ett förnyelsearbete kring vår politik. Det gäller fortfarande. Om det blir så är dock högst oklart.

Sen undrar jag också om vi ska välja några fler företrädare?

Vi måste kunna hålla liv i fler diskussioner samtidigt, särskilt då den som diskuteras livligast i vissa avseenden redan är körd.
Published with Blogger-droid v1.6.5