En helt vanlig söndag

Jag har noterat att det var ganska länge sedan jag delade med mig av mina geniala tankar i form av mer självständiga och djuplodande spekulationer om världens tillstånd. Man kan inte vara på topp jämnt antar jag ;). I genren övriga livsnödvändigheter finns det dock som alltid mycket att filosofera om:

Grannar – spännande företeelser. Att vara människa har det tänkts högt och lågt om. Att vara granne är ett påtagligt uttryck för att vara människa. Vi måste samexistera, oavsett om vi gillar varandra eller inte. Vi måste lösa gemensamma problem tillsammans och utveckla en ”code of conduct”. Hemma hos mina föräldrar fungerar det sådär, en granne envisas med att sopa och skotta, trots att man enats om att det är tjänst man köper in utifrån gemensamt. Särskilt roligt blir det när grannen bestämmer sig för att bara sopa sin parkeringsplats ren från grus. Vad står det för? Kan man undra. För egen del samexisterar jag hyggligt med mina grannar. Grannen jämte mig spelar gitarr ibland, mycket trevligt. Jag skulle kunna citera den gamla Kjelle-dängan, vid något enstaka tillfälle om en okänd granne, di di di di ram da dam... Det är fantastiskt hur alla människors liv bara pågår. Jag tror mig dock ha funnit det ultimata beviset för att grannsämjan i mitt hus är god. Inga arga lappar i tvättstugan! Det ni.

Idag är det söndag. Då får man inte klippa naglarna, ”Söndagsklippta naglar – sorgefyllda dagar.” Det gäller att välja vilket skrock man ska tro på och i vilken utsträckning. Att fila till en trasig nagel måste ju vara OK, men gissa vem som stod i badrummet fem i tolv igår kväll och klippte naglarna? Minns ni brunnslocken? A stod för avbruten kärlek, V för vänskap osv. På vägen till badhuset i min gamla hemstad fanns ett lock med P på, P är ovanligt, P stod för pengar. Har inte hittat några P-lock här i stan. Det har nog han som bjöd sina kompisar på champagne för
3 000 kronor flaskan på en krog här i Linköping häromkvällen. Fler än en flaska, helgen före lön (eller heter det innan?). De finns på riktigt, även här i fjärde storstadsregionen. Så dant. Vidare får man inte lägga nycklarna på bordet och man får inte ge bort knivar i present ”Saxen klipper kniven skär, vänskapsbanden tvärt isär.” Men man kan sälja knivar i samband med födelsedagar, examenshögtider och så vidare väldigt billigt. Och matsilver räknas ju inte till denna genre. Nu är det slut. Jag tar inte till mig mer skrock, utan lever livet med de levnadsregler jag har på det området.

Eftersom det är söndag idag borde dagen rimligtvis åtföljas av en måndag. Sedan några veckor tillbaka hör jag för tillfället till den lyckliga skara människor som har ett jobb att gå till. Helt fantastiskt! Måndag betyder alltså arbete. Då måste man ha kläder på sig. (Jo det gäller väl även för andra sammanhang). För alla oss som har svårt att bestämma oss för hur dagens outfit ska se ut rekommenderas den här bloggen. Så att man kan vara trendkänslig istället för trendängslig.

Det här kan fortsätta hur länge som helst… Några avslutande visdomsord: Se Capote, Philip Seymour Hoffman regerar. Se allt med honom. För övrigt anser jag att whisky och jazz är en svårslagen kombination.